h hjälpsam när man känner hur hettan slår till, hjärtat klappar som en stångjärnshammare och skallen känns som en bikupa?? Stup i kvarten.. Dag ut o dag in.. Känns som om man skulle behöva gå i ide eller nåt..
Och detta kan enligt Wikipedia hålla på från 6 månader till 5 år!!
Avslutar dagens gnäll med nåt mycket mer positivt – Sessi är på språng mot nya mål.. Mot vad och framför allt mot vem återkommer jag till – en sk ”cliffhanger”..
På återhörande..
Lena
Okt
19
kring en insändare som fanns i Expressen härom veckan:
—-
VI FÖLL OCH BLEV STARKA..
”Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss som var barn på 30-, 40-, 50-, 60- och 70-talet inte ha överlevt..
Våra sängar var målade med blyfärg. Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp och när vi cyklade bar ingen hjälm.
Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i men blev aldrig överviktiga därför att vi alltid var ute och lekte..
Vi använde timmar till att bygga lådbilar av gamla skrotade saker och körde i full fart nedför backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder men ingen blev stämd efter dessa olyckor.. Det var olyckor!!
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.
Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De senaste 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och ansvar och vi lärde oss förhålla oss till alltihop..”
—-
Det ligger mycket i det ovanstående – frihet under ansvar, lära sig av sina misstag o försöka igen, använda sin fantasi o inte alltid bli serverad aktiviteter och framför allt så tog var och en SITT ansvar, idag ska man ju alltid skylla på någon så fort något händer.. Någon annan ska ställas till svars för allting.. Och någon annan ska betala skadestånd.. Kommunen, samhället, staten.. Någon är alltid skyldig.. Den enskilde individen är så skyddad, reglerad och lagstadgad så att det egna ansvaret är knappt skönjbart längre.. Och det är tycker jag är oroväckande.. Om det är så vi uppfostrar kommande generationer så undrar man var det ska bära hän.. Dessutom håller vi på att förlora respekten för andra och andras egendom och det är också väldigt oroväckande..
Åååh.., nu jag kände att jag mig verkligen som en gnällig TANT som tar upp nåt som ovanstående i min blogg.. Men det är ju faktiskt så, jag är tant och dessutom Tant klimakteriekossa!
Mina ”besvär” har nu blivit väldigt påtagliga – ”the heat is on.., off.., on.., off” .. Mitt överhettningsskydd är totalt ur funktion! Jag som är en mycket frusen människa har på jobbet: topp, tröja, väst och fleecetröja.. Så när dessa överhettningar kommer så är det fleecetröja av, sen fryser jag - fleecetröja på.. Och detta inträffar ju ganska många gånger per dag: fleecetröja på, fleecetröja av, fleecetröja på osv, osv.. So far.., so good.. Men nu kommer det verkliga dilemmat: det börjar bli dags för långkalsonger! För som den frusna människa jag är så krävs det faktiskt på jobbet, det är mycket in o ut i frys- och kylrum och butiken är inte så himla varm den heller.. Men då blir det svårare – långkalsonger på, långkalsonger av etc??!! Neeej, det funkar ju inte..
Så det är ju bara att välja: frysa konstant eller svimma av värmeslag när överhettningen slår till.., pest eller kolera?
Om karlar skulle ha drabbats av detta så skulle det funnits botemedel för lääänge sedan kan jag säga.. Och hur j-la lätt är det att le, vara trevlig oc
h hjälpsam när man känner hur hettan slår till, hjärtat klappar som en stångjärnshammare och skallen känns som en bikupa?? Stup i kvarten.. Dag ut o dag in.. Känns som om man skulle behöva gå i ide eller nåt..
Och detta kan enligt Wikipedia hålla på från 6 månader till 5 år!!
Avslutar dagens gnäll med nåt mycket mer positivt – Sessi är på språng mot nya mål.. Mot vad och framför allt mot vem återkommer jag till – en sk ”cliffhanger”..
På återhörande..
Lena
h hjälpsam när man känner hur hettan slår till, hjärtat klappar som en stångjärnshammare och skallen känns som en bikupa?? Stup i kvarten.. Dag ut o dag in.. Känns som om man skulle behöva gå i ide eller nåt..
Och detta kan enligt Wikipedia hålla på från 6 månader till 5 år!!
Avslutar dagens gnäll med nåt mycket mer positivt – Sessi är på språng mot nya mål.. Mot vad och framför allt mot vem återkommer jag till – en sk ”cliffhanger”..
På återhörande..
Lena
Okt
10
… är det idag.. Ooops.., nästan mitten på oktober.. Och jag som fortfarande går
o väntar på att få använda mina sommarkläder och att få sola lite..
Vad hände?? Och lika vilsna som jag verkar mina pelargoner vara.. För med sorg i hjärtat – det 
är svårt att acceptera hösten som ett faktum även om allt tyder på det – som sagt med sorg i hjärtat var det dags att flytta in mina älskade pelargoner in i hundhuset för övervintring..
Men vissa av dom fick stanna ute ett tag till, dom ser verkligen att vilja det!
Men jäklar så tomt det blev i köksfönstret.. Har lovat (hotat) mig själv med 
att det blir inte aktuellt att inhandla nåt nytt förrän fönstren är putsade, vi får väl se hur det blir med det – vi får ju blomleverans till butiken i morgon när jag börjar jobba igen..
..
Annars känner jag mig ganska nöjd med mina fem dagars ledighet.. Har vallat runt mödernet på den årliga marknaden (hon sa att nästa år får jag nog köra henne runt i rullstol men det tror jag inte, hon är skitpigg)
..
Har också börjat på min ”walkin closet” samt rensat ut o skänkt bort massa gamla kläder och dessutom fått sambon att göra detsamma vilket var en riktig arbetsseger kan jag säga..
..
Putsat fönster o bytt gardiner i sovrummet och dessutom begått massmord på flugkolonin som trodde att dom skulle övervintra i mina fönste
r..
Alla 84 klor är klippta, jag är nyklippt, Sessi är borstad o tovfri, solcellslampor är inköpta och utplacerade på strategiska och lämpliga ställen, pappa har fått ljung på graven och fiskarna har fått rengjort o nytt vatten m m m.. Så eftersom mitt mått på ledighet är hur mycket jag har fått gjort uträttat av min ”lista i huvudet” så har jag varit JÄTTELEDIG!
Och idag fick vi efterlängtat besök också – sonen med familj kom över på en fika.. Sååå härligt att få krama farmors ”rödtottar”igen, skulle jag vilja göra MYYYCKET oftare..
Å så har jag fått lite huvudbry.. 
.. Sessi som skulle ha löpt i början av september har inte börjat ännu.. Min plan var ju att para henne nästa gång, valparna skulle då komma perfekt till våren, bra för både mig och valpköpare.. Men nu vet jag inte..
Fast det kan vara på gång, Rio som är här nu eftersom matte är sjuk, påstår det - han blir lite på tårna ibland och fjantar för henne.. Men då talar Sessi med all önskvärd tydlighet om för honom att han kan dra dit pepparn växer så det dröjer nog ett tag till.. Men då kommer beslutsångesten.. Sessis tilltänkta bor lååångt bort o en resa på sådär 50-60 mil lockar ju inte i det förrädiska väglaget som kan råda så här års och dessutom tar det ju några dagar om man vill para fler gånger o jag vet inte hur förutsättningarna för ledighet från jobbet ser ut då .. Men väntar jag till nästa löp så blir ju inte det heller nån hit och dessutom är hon ju inte purung heller… grubbla, 
grubbla, 
grubbla – beslutsångest..
Nej, nu ska jag hänga lite tvätt..
På återhörande..
..Lena…
o väntar på att få använda mina sommarkläder och att få sola lite.. Vad hände?? Och lika vilsna som jag verkar mina pelargoner vara.. För med sorg i hjärtat – det 
är svårt att acceptera hösten som ett faktum även om allt tyder på det – som sagt med sorg i hjärtat var det dags att flytta in mina älskade pelargoner in i hundhuset för övervintring..
Men vissa av dom fick stanna ute ett tag till, dom ser verkligen att vilja det!
Men jäklar så tomt det blev i köksfönstret.. Har lovat (hotat) mig själv med 
att det blir inte aktuellt att inhandla nåt nytt förrän fönstren är putsade, vi får väl se hur det blir med det – vi får ju blomleverans till butiken i morgon när jag börjar jobba igen....
Annars känner jag mig ganska nöjd med mina fem dagars ledighet.. Har vallat runt mödernet på den årliga marknaden (hon sa att nästa år får jag nog köra henne runt i rullstol men det tror jag inte, hon är skitpigg)
..
Har också börjat på min ”walkin closet” samt rensat ut o skänkt bort massa gamla kläder och dessutom fått sambon att göra detsamma vilket var en riktig arbetsseger kan jag säga....
Putsat fönster o bytt gardiner i sovrummet och dessutom begått massmord på flugkolonin som trodde att dom skulle övervintra i mina fönste
r..
Alla 84 klor är klippta, jag är nyklippt, Sessi är borstad o tovfri, solcellslampor är inköpta och utplacerade på strategiska och lämpliga ställen, pappa har fått ljung på graven och fiskarna har fått rengjort o nytt vatten m m m.. Så eftersom mitt mått på ledighet är hur mycket jag har fått gjort uträttat av min ”lista i huvudet” så har jag varit JÄTTELEDIG!
Och idag fick vi efterlängtat besök också – sonen med familj kom över på en fika.. Sååå härligt att få krama farmors ”rödtottar”igen, skulle jag vilja göra MYYYCKET oftare..
Å så har jag fått lite huvudbry.. .. Sessi som skulle ha löpt i början av september har inte börjat ännu.. Min plan var ju att para henne nästa gång, valparna skulle då komma perfekt till våren, bra för både mig och valpköpare.. Men nu vet jag inte..
Fast det kan vara på gång, Rio som är här nu eftersom matte är sjuk, påstår det - han blir lite på tårna ibland och fjantar för henne.. Men då talar Sessi med all önskvärd tydlighet om för honom att han kan dra dit pepparn växer så det dröjer nog ett tag till.. Men då kommer beslutsångesten.. Sessis tilltänkta bor lååångt bort o en resa på sådär 50-60 mil lockar ju inte i det förrädiska väglaget som kan råda så här års och dessutom tar det ju några dagar om man vill para fler gånger o jag vet inte hur förutsättningarna för ledighet från jobbet ser ut då .. Men väntar jag till nästa löp så blir ju inte det heller nån hit och dessutom är hon ju inte purung heller… grubbla, grubbla, grubbla – beslutsångest..
Nej, nu ska jag hänga lite tvätt..
På återhörande..
..Lena…
Sep
29
Uppsnappat ur IT-bruset:
Förra året uppgraderade jag från Flickvän 7.0 till Hustru 1.0.
Så fort jag hade installerat programmet märkte jag att det började kräva att jag skulle installera Barn 1.1, 1.2 och 1.3. Det tog en massa tid och krävde en massa resurser. Det stod det inget om i programspecifikationen. Dessutom installerade sig Hustru 1.0 i alla andra program och dyker upp så fort jag startar datorn och övervakar alla mina aktiviteter.
Gamla program som Pokerafton 10.3, Fyllefest 3.5, Sköna soffan 4.0 och Söndagsfotboll 5.0 fungerar inte längre. När jag försöker starta dem får jag felmeddelandet: ‘Du har utfört en otillåten aktivitet. Stäng genast ner alla program som inte stöds av Hustru 1.0 !’
Det är omöjligt att hålla Hustru 1.0 i bakgrunden medan jag försöker köra några av mina favoritprogram. Jag har funderat på att återgå till Flickvän 7.0, men jag kan inte ens avinstallera Hustru 1.0. Kan ni hjälpa mig? Tack på förhand!
‘Frustrerad och förvirrad’
Supporten:
Bäste Frustrerad och förvirrad, Problemet du beskriver är mycket vanligt och många klagar över samma sak. Orsaken till problemet är ett grundläggande missförstånd. Hustru 1.0 är inte, som många män tror, ett nytto- och underhållningsprogram, utan ett operativsystem som är designat för att styra allt.
Att försöka gå tillbaka till Flickvän 7.0 när Hustru 1.0 är installerat är dömt att misslyckas. Några har försökt med att installera Flickvän 8.0 eller Hustru 2.0, men det har slutat med att de fått fler problem än vad de hade med Hustru 1.0.
Vi rekommenderar att du behåller Hustru 1.0 och försöker göra det bästa av situationen, samt att du eventuellt läser hela kapitel 6 i manualen ‘Vanliga programfel’. Datorn kommer att fungera perfekt så länge du tar ansvar för alla systemfel, oavsett vem som har förorsakat dem. Det räcker med att du skriver: / FÖRLÅT, så återvänder styrsystemet till normaltillståndet. Hustru 1.0 är ett storartat program som dock kräver ett visst mått av underhåll.
Du kan försöka med att köpa tilläggsprogram för att öka funktionaliteten. Vi rekommenderar Blommor 2.1, Choklad 5.3 eller i extremfall mjukvarupaketet Päls 2000 .
Vi avråder å det bestämdaste från att installera Älskarinna i kortkort 3.3 eftersom detta program inte stöds av Hustru 1.0 och kommer att resultera i att Hustru 1.0 avinstallerar sig själv och därmed avlägsnar 50 % av systemresurserna. Älskarinna i kortkort 3.3 kräver själv stora systemresurser, som inte finns kvar efter det att Hustru 1.0 har avinstallerat sig själv.
- – - – - – - -
Så fort jag hade installerat programmet märkte jag att det började kräva att jag skulle installera Barn 1.1, 1.2 och 1.3. Det tog en massa tid och krävde en massa resurser. Det stod det inget om i programspecifikationen. Dessutom installerade sig Hustru 1.0 i alla andra program och dyker upp så fort jag startar datorn och övervakar alla mina aktiviteter.
Gamla program som Pokerafton 10.3, Fyllefest 3.5, Sköna soffan 4.0 och Söndagsfotboll 5.0 fungerar inte längre. När jag försöker starta dem får jag felmeddelandet: ‘Du har utfört en otillåten aktivitet. Stäng genast ner alla program som inte stöds av Hustru 1.0 !’
Det är omöjligt att hålla Hustru 1.0 i bakgrunden medan jag försöker köra några av mina favoritprogram. Jag har funderat på att återgå till Flickvän 7.0, men jag kan inte ens avinstallera Hustru 1.0. Kan ni hjälpa mig? Tack på förhand!
‘Frustrerad och förvirrad’
Supporten:
Bäste Frustrerad och förvirrad, Problemet du beskriver är mycket vanligt och många klagar över samma sak. Orsaken till problemet är ett grundläggande missförstånd. Hustru 1.0 är inte, som många män tror, ett nytto- och underhållningsprogram, utan ett operativsystem som är designat för att styra allt.
Att försöka gå tillbaka till Flickvän 7.0 när Hustru 1.0 är installerat är dömt att misslyckas. Några har försökt med att installera Flickvän 8.0 eller Hustru 2.0, men det har slutat med att de fått fler problem än vad de hade med Hustru 1.0.
Vi rekommenderar att du behåller Hustru 1.0 och försöker göra det bästa av situationen, samt att du eventuellt läser hela kapitel 6 i manualen ‘Vanliga programfel’. Datorn kommer att fungera perfekt så länge du tar ansvar för alla systemfel, oavsett vem som har förorsakat dem. Det räcker med att du skriver: / FÖRLÅT, så återvänder styrsystemet till normaltillståndet. Hustru 1.0 är ett storartat program som dock kräver ett visst mått av underhåll.
Du kan försöka med att köpa tilläggsprogram för att öka funktionaliteten. Vi rekommenderar Blommor 2.1, Choklad 5.3 eller i extremfall mjukvarupaketet Päls 2000 .
Vi avråder å det bestämdaste från att installera Älskarinna i kortkort 3.3 eftersom detta program inte stöds av Hustru 1.0 och kommer att resultera i att Hustru 1.0 avinstallerar sig själv och därmed avlägsnar 50 % av systemresurserna. Älskarinna i kortkort 3.3 kräver själv stora systemresurser, som inte finns kvar efter det att Hustru 1.0 har avinstallerat sig själv.
- – - – - – - -
Sep
27
..så är det det andra sa kärringen när hon blödde näsblod…
Och det kan man väl hålla med om.. För nu händer det grejer här - kärringen har fått vallningar.. Å då menar jag inga såna trevliga saker som att fårvallning eller vallning av skidor utan riktiga kärringvallningar.. Plötsligt och utan förvarning blir jag alldeles varm och svettig,
känner mig nästan febrig.. Och efter en stund försvinner det lika tvärt som det kom och då blir jag alldeles frusen.. Varför i h-e ska det vara på detta viset?? 
Det räcker väl med att man under hela sitt vuxna liv fått dras med det månatliga och dessutom vara den av två möjliga som utsätts för plågan när man sätter barn till världen? 
Var ligger rättvisan i detta?? 
Ja, ja nog gnällt om detta
- nu vet ni hur det ligger till – jag lever numera upp till
namnet klimakteriekossa….
Bingoavslutningen är nu avklarad och mina lediga onsdagar är nu verkligen lediga, inte sedan i början av maj har detta hänt, känns lyxigt faktiskt.. 
…
Mindre lyxigt har varit att jag drabbats av en präktig höstförkylning, tillräckligt präktig för att jag skulle däckas några dagar.. 
..Var faktiskt orolig där ett tag att min Ullaredsresa skulle gå om intet igen men efter ett besök hos doktorn
som skrev ut lite mediciner så repade på mig tillräckligt bra för att åka med..
Och det var ju en upplevelse det.. Åkte buss 
ner tillsammans med 50 andra köpsugna damer i varierande åldrar - att Ullared är tantvarning kan vi nu avskriva – säkert hälften av mina medpassagerare var under 30! Pengarna
rullade, kundvagnarna
likaså.. När vi vaknade på lördagsmorgonen vid 7 så lät det som om spåvagnen passerade förbi utanför dörren men det var bara en oändlig kö av människor o kundvagnar som sakta tog sig fram mot entren.. Väl därinne fick man verkligen se upp för att inte bli överkörd – här är det djungelns lag som gäller.. 
..
Men roligt var det.. Galet men roligt och jag kommer säkert att göra om det.. Dessutom imponerades jag mycket av personalen, trevliga och hjälpsamma som sjutton
.. Att dom bara orkar i den extremt stökiga, bullriga och stressiga miljön.. Misstänker att personalomsättningen är ganska hög, ungefär som på McDonalds – unga som jobbar nåt eller ett par år och sen söker sig vidare till nåt annat..
Så har vi klarat av höstdagjämningen också, som vanligt har det gått alldeles för fort.. Men det är ju så vackert med alla dessa sprakande färger.. Allra helst en sån här dag när solen faktiskt tittat fram också.. Man får väl glädjas åt det och njuta av allt det vackra..
Neej, nu är det sängdax, ny dag i morgon..
Muuu 
från Lena.. (som har haft minst TRE svettningsanfall under tiden jag skrivit detta..
..)
känner mig nästan febrig.. Och efter en stund försvinner det lika tvärt som det kom och då blir jag alldeles frusen.. Varför i h-e ska det vara på detta viset?? Det räcker väl med att man under hela sitt vuxna liv fått dras med det månatliga och dessutom vara den av två möjliga som utsätts för plågan när man sätter barn till världen? Var ligger rättvisan i detta?? Ja, ja nog gnällt om detta - nu vet ni hur det ligger till – jag lever numera upp till namnet klimakteriekossa….
Bingoavslutningen är nu avklarad och mina lediga onsdagar är nu verkligen lediga, inte sedan i början av maj har detta hänt, känns lyxigt faktiskt.. …
Mindre lyxigt har varit att jag drabbats av en präktig höstförkylning, tillräckligt präktig för att jag skulle däckas några dagar.. ..Var faktiskt orolig där ett tag att min Ullaredsresa skulle gå om intet igen men efter ett besök hos doktorn som skrev ut lite mediciner så repade på mig tillräckligt bra för att åka med..
Och det var ju en upplevelse det.. Åkte buss ner tillsammans med 50 andra köpsugna damer i varierande åldrar - att Ullared är tantvarning kan vi nu avskriva – säkert hälften av mina medpassagerare var under 30! Pengarna rullade, kundvagnarnalikaså.. När vi vaknade på lördagsmorgonen vid 7 så lät det som om spåvagnen passerade förbi utanför dörren men det var bara en oändlig kö av människor o kundvagnar som sakta tog sig fram mot entren.. Väl därinne fick man verkligen se upp för att inte bli överkörd – här är det djungelns lag som gäller.. ..
Men roligt var det.. Galet men roligt och jag kommer säkert att göra om det.. Dessutom imponerades jag mycket av personalen, trevliga och hjälpsamma som sjutton.. Att dom bara orkar i den extremt stökiga, bullriga och stressiga miljön.. Misstänker att personalomsättningen är ganska hög, ungefär som på McDonalds – unga som jobbar nåt eller ett par år och sen söker sig vidare till nåt annat..
Så har vi klarat av höstdagjämningen också, som vanligt har det gått alldeles för fort.. Men det är ju så vackert med alla dessa sprakande färger.. Allra helst en sån här dag när solen faktiskt tittat fram också.. Man får väl glädjas åt det och njuta av allt det vackra..
Neej, nu är det sängdax, ny dag i morgon..
Muuu från Lena.. (som har haft minst TRE svettningsanfall under tiden jag skrivit detta....)
Sep
14
”Hunden drog en djup suck..
- Vad skall jag göra på jorden, Herre?
- Du skall äta, dricka, växa och föröka dig.
Hunden suckade ännu sorgsnare..
- Vad behöver du då mer?
- Dig, min Herre och Mästare. Skulle inte du också kunna slå dig ner på jorden?
- Nej, sade Gud Fader, nej, Hund! Jag försäkrar dig. Jag kan omöjligt slå mig ner på jorden för att hålla dig sällskap. Jag har andra järn i elden. Denna himmel, dessa änglar, dessa stjärnor, jag försäkrar dig, det är en mängd bekymmer..
Då sänkte Hunden huvudet och började gå sin väg. Men han vände tillbaka.
-Ack, Herre Gud. om det bara där borta funnes någon sorts herre, någon som Du..
- Nej, sade Gud, det finns ingen..
Hunden gjorde sig så liten han kunde och bönföll ännu mer bevekande:
- Om Du ville, Herre Gud Fader… Du skulle väl alltid kunna försöka..
- Omöjligt, sade Gud Fader. Jag har gjort vad jag har gjort. Mitt verk är avslutat. Aldrig kommer jag att skapa en bättre varelse än du. Om jag skapade någon mer idag, det känner jag i lillfingret, så skulle han bli misslyckad.
- Ack Herre Gud, sade Hunden, det gör ingenting om han är misslyckad, om jag bara kunde få följa honom överallt där han går och ligga vid hans fötter när han står stilla.
Då fylldes Gud Fader av förundran över att han skapat en så god varelse, och han sade till Hunden:
- Gå! Det skall ske enligt ditt hjärtas önskan..
Och han återvände till sin ateljé och skapade människan..”
Contes
Och vissa av oss är tyvärr mer misslyckade än andra.. 
..
..Lena..
skarnbro